Nora Årets skolkommun.
Fackföreningen Läraförbundet utser årligen årets skolkommun, både på riksplan och lokalt.
I Örebro
... (2010-09-09 - 11:28:13)» Läs mer
Skebäcksbron öppen nu.
Det pågår flera stora gatu- och vägarbeten runt och i Örebro. Sakta men säkert börjar nu projekten f
... (2010-09-08 - 10:07:28)» Läs mer
Klart övertag för alliansen
När valet nu närmar sig börjar opinionsläget klarna allt mer. Fler och fler bestämmer sig för vad de
... (2010-09-08 - 10:00:14)» Läs mer
Sveabörsen på Internet!
Untitled Document
NYHETER
LEDARE
DEBATT
LÄNET RUNT
HUS & HEM
SPORT
KRÖNIKA
KONTAKT
OM LP
PRENUMERANT
START
KrÖnika
Thank you for the... (2009-11-20)
Skymning, grå dis och fuktig luft. Tre kända tecken när den granna färgglada hösten är förbi men innan vit pudersnö börjat falla.
Det är sista dagen på praktikplatsen Läns-Posten. De tre veckoma jag varit ute på Aspholmen har jag fått chans att göra många olika saker och även lärt mig mycket. Praktiken har bestått av skrivande men också en del fotograferande.
– Atshoo!
– Prosit, säger jag av ren reflex.
När jag vänder mig om och kollar ut över rummet, med några gröna växter samt tre vita datorer, så ser jag att det är tomt.
– Atshooooo!
Ljudet kommer från min blå Converse-väska. Försiktigt reser jag mig ur den gula kontorsstolen och går bort till väskan. Jag öppnar det stora facket i mitten med blixtlås. Där i ligger ett par hörlurar i svart och rött samt min kameraväska med samma färger.
Just som jag vänt mig om och är på väg tillbaka till kontorsstolen. Så hör jag ett snörvlande ljud från väskan. Efter att jag vänt på klacken så går jag tillbaka till väskan som står på en grön kontorsstol.
Midnatt råder, tyst det är i husen. Tyst i husen. Alla sova, släcka äro ljusen äro ljusen. Tipptapptippetippetipptapptipptipptapp. Dessa rader dyker upp i huvudet och jag känner mig som en av tomtenissarna i sången när jag tassar mot väskan.
– aha, nu har jag dig! Skriker jag och sliter upp den blåa Converse-väskan. Till min besvikelse så finns den ingen där. Det enda jag ser är kameraväskan. Därför tar jag upp den, öppnar spännet och drar upp dragkedjan. Jag tar upp den svarta kameran. Efter att jag studerat den länge och noga så hittar jag inget. I samma ögonblick som jag ska dra igen blixtlåset så hör jag ett pip från väskan. Först kommer en liten svart hand komma ut ur väskan. En stund efter kommer en till hand. De griper tag i den mjuka kanten. Jag hör ett kvidande ljud av något som kämpar för att ta sig upp. Ett ben slängs upp över den svarta kanten. Efter ett gediget kämpande står, till sist, min svarta kamera framför mig.
Blixten är uppfälld och ser ut som ett huvud. Ur objektivet rinner lite snor.
– Har du en näsduk? säger kameran, som presenterar sig som Sivert, med roslig röst och nästäppa.
Över en kopp te sitter vi vid det bruna matbordet i köket och pratar om de senaste tre veckorna, som tidigare sagts, spenderats på Läns-Posten. Colin Nutley, besök på huvudkontoret i Västerås, fototurné, webbnotiser, reportage med mera. Det är några av uppdragen som vi fått varit med om. Efter ett långt samtal så blir sammanfattningen att vi har haft kul och lärt oss väldigt mycket. Tacksamma lämnar vi idag Boställsvägen 4. På måndag är vi tillbaka på den gamla skofabriken Oscaria igen.
