Nora Årets skolkommun.
Fackföreningen Läraförbundet utser årligen årets skolkommun, både på riksplan och lokalt.
I Örebro
... (2010-09-09 - 11:28:13)» Läs mer
Skebäcksbron öppen nu.
Det pågår flera stora gatu- och vägarbeten runt och i Örebro. Sakta men säkert börjar nu projekten f
... (2010-09-08 - 10:07:28)» Läs mer
Klart övertag för alliansen
När valet nu närmar sig börjar opinionsläget klarna allt mer. Fler och fler bestämmer sig för vad de
... (2010-09-08 - 10:00:14)» Läs mer
Sveabörsen på Internet!
Untitled Document
NYHETER
LEDARE
DEBATT
LÄNET RUNT
HUS & HEM
SPORT
KRÖNIKA
KONTAKT
OM LP
PRENUMERANT
START
En grupp hanhjortar lämnar lojt utfodringsplatsen precis i utkanten av Hjortkvarn.
Foto:
Henrik Östensson
Vintern tuff för dovhjorten (2010-02-27)
HJORTKVARN. Den stränga vintern, med mycket snö, gör det tufft för djuren i skogen. Rådjur och kanske framför allt dovhjort, där de finns, får problem att sparka fram bete i snön. Vi har besökt Örebro läns dovhjortstätaste område Boos egendom i Hjortkvarn.
Dovhjorten hör egentligen inte hemma i vårt klimat. Den planterades in på Boo av den dåvarande baronen under 1920-talet.
Dovhjortarna finns runt större gods och jordegendomar i hela södra delen av Sverige. Störst bestånd finns i Skåne. I Örebro län finns de också runt granngodset till Boo, Brevens bruk.
Hjortarna har trivts bra runt Boo. De har gynnats av de varma vintrarna. Nu finns stora mängder på ett rätt begränsat område.
Dovhjorten är inte bara av godo. Ett kännetecken för Boo med omnejd är höga nätstaket runt trädgårdar. Ett måste om trädgården inte ska bli uppäten.
– Det är riktigt att dovhjortarna inte är helt anpassade till ett klimat med kyla och snö. Men de är nog inte särskilt mycket sämre på att sparka fram mat under snön än våra inhemska rådjur. Största problemet är deras brunstcykel, berättar Per Thelin, heltidsjägare på Boo egendom.
Hindarna brunstar sent på året, i oktober-november. De könsmogna handjuren jobbar stenhårt under brunsten och magrar av rejält. Vintern gör att de inte hinner återfå hullet. Blir det en svår vinter, som i år, får de problem.
– Det är handjuren som är problemet. Vi kan se att de magrar av rejält och far illa. Hindar och ungdjur klarar sig bättre.
– Peppar peppar har vi inte hittat några döda djur än. Riktigt tufft blir det fram i mars, när snön blir än mer kompakt.
Nu tillhör Boo egendom verkligen de som hjälper sina hjortar. Man underhåller inte mindre än 85 utfodringsplatser på de bortåt 9000 hektar man jagar på.
– Ja, på 20 av dem utfodrar vi dessutom vildsvin, med spannmålsautomater. Vi gör av med 700-800 rundbalar ensilage en sådan här vinter.
– Vi utfodrar året runt, men framför allt vintertid. Kontinuitet är viktigt. Men om man ger ensilage kan man börja även så här mitt i vintern.
Men man bör tänka på att hjortarna är idisslare, med känsliga magar.
Boo:s stora utfodring har flera syften, förutom att öka chanserna för dovhjortarna en sådan här vinter.
– Med jakten styr vi så att vi har mycket vuxna handjur. Vi vill att hindarna ska bli dräktiga tidigt, helst redan i oktober. Ju fler vuxna handjur det finns, desto större är den chansen.
Det innebär tidigare födda kalvar, de blir finare, mår bättre. Helt enkelt en bättre biologiskt sammansatt population. Och orsakar dessutom mindre skador på jordbruksgrödor och i trädgårdar, eftersom de växer upp under sommaren, då det är gott om bete.
– Men fler handjur innebär också att kravet på oss att utfodra ökar. Med utfodringen kan vi ju också, åtminstone delvis styra var vi vill ha våra hjortar.
Dovhjortarna är speciella så till vida att de är stationära. De sprider sig mycket lite. Hindarna stannar på samma ställe hela sitt liv.
– Det som styr hur mycket dovhjort det blir på en plats är tillgången på bete sommartid, och så jakten, fortsätter Per Thelin. Vi vill ha en bra jakt, samtidigt som vi vill hålla skador på jordbruksgrödor och problem med störningar i trädgårdar på en så låg nivå som möjligt.
Exakt hur mycket dovhjort som finns runt bo vet ingen, det är svårt att räkna. Men Boo egendom gör inventeringar genom att helt enkelt åka runt på våren och se hur många hjortar man ser. Baserat på det planerar de jaktens omfattning.
– Vi beräknar att vi ska skjuta av ungefär 500 i år, säger Per Thelin.
